Att kon och övriga idisslare rapat metan i hundratusentals år utan att förstöra jorden, det spelar tydligen ingen roll för de som är snabba att döma utan bevis, menar insändarskribenten.
Att kon och övriga idisslare rapat metan i hundratusentals år utan att förstöra jorden, det spelar tydligen ingen roll för de som är snabba att döma utan bevis, menar insändarskribenten. Bild: Erika Olofsson

Häxjakten på kor måste få ett slut

Efter femton år av ren häxjakt på kon är det hög tid att andra får ta hennes plats vid skampålen, anser insändarskribenten.

ANNONS

För femton år sedan ”upptäckte” en forskare att kon släppte ifrån sig metan, och i en yrvaken klimatdebatt hittade man en politiskt accepterad syndabock – kon.

Yrvakna måste många forskare ha varit då kornas påstådda andel av klimatutsläppen varierat från några få till rekordsiffran 51 procent från det då ansedda Climate Watch Institute, vars anseende rimligen borde ha skamfilats av siffrorna.

Sedan dess har diverse siffror kastats fram som nya bud och gissningar, men citerats som om de vore sanningar. Att kon och övriga idisslare rapat metan i hundratusentals år utan att förstöra jorden, det spelade ingen roll! Några hundra tusen år av empirisk kunskap borde ju annars vara det yttersta beviset på att dessa forskare måste ha haft större otur då de tänkte för femton år sedan, än vad ”Vår Herre” hade då han en gång skapade kor, älgar, renar och alla andra idisslare?

ANNONS

Nu har det gjorts nya seriösa och väl dokumenterade studier för att förstå det kretslopp och ekosystem som kon befinner sig i, något som benämns som ”den biogena kolcykeln”.

Kontentan är att kons metan så småningom bryts ner för att via fotosyntesen ingå i det foder hon äter, vilket då förklarar varför de historiskt enorma mängderna av idisslare aldrig ”lyckats” förstöra jorden. Det är skillnad på metan och metan beroende på dess ursprung. Vid oförändrat antal idisslare blir därför metanet ett nollsummespel vars klimatpåverkan följaktligen är noll!

Om media, politiker och forskare var väldigt snabba på att döma kon utan bevis, så är man pinsamt tysta då det nu kommer fram nya rön som säger något annat. I klimatdebattens spår har många beteenden behäftats med ordet ”skam”, men vad kan vara skamligare än att förtiga sanningen om kons obefintliga klimatpåverkan?

Det har inte varit ett enda reportage, artikel eller TV-inslag som belyser dessa nya rön, vilket inte hedrar en yrkeskår som annars säger sig söka sanningen. Att samma forskare som dömt kon skulle medge att de har haft fel är nog för mycket begärt, men det finns många forskare som har en helt annan historia att berätta – om någon ville lyssna.

Enligt gammal god svensk ämbetsmannatradition rättar man sig efter vad någon högre upp säger, så var finns det civilkurage och mod som vågar skicka nya direktiv till våra svenska myndigheter? Med nya rön måste man göra nya beräkningar och revidera alla dessa ”klimatsmarta” och felaktiga mattips, för om vi ska göra något – då bör vi också göra rätt!

I sin senaste publikation uppmanas till exempel ICA-konsumenten att byta ut mjölk och grädde av klimatskäl, och om du skulle ha problem med smaken får du den klatschiga uppmaningen av ICA: ”Skam den som ger sig”! Skam ja, jag väntar nu bara på när även ICA får stå och skämmas.

Efter femton år av ren häxjakt på kon är det hög tid att andra får ta hennes plats vid skampålen. Det kan väl ändå inte vara så att politikerna satsat så mycket av sin trovärdighet på kons påstådda klimatpåverkan, att man hellre blundar för sanningen än att behöva medge att man tyvärr var för snabba i att döma kon?

Några kanske måste stå där med en mindre klädsam skammens rodnad, men det får inte vara något hinder för att både kor och bönder ska få den upprättelse de så väl förtjänar.

Arne Lindström

ANNONS