Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Niclas Åberg är projektledare för fiskevårdsprojekt inom 8+fjordar och jobbar för att  stärka öringstammen som ska gynna ålgräset, fisket och turismen. Bild: Sven Lundstedt, Lars Alexi
Niclas Åberg är projektledare för fiskevårdsprojekt inom 8+fjordar och jobbar för att stärka öringstammen som ska gynna ålgräset, fisket och turismen. Bild: Sven Lundstedt, Lars Alexi

Havsöringen ska skydda livsviktigt ålgräs

8+fjordar med projektledare Niclas Åberg i spetsen arbetar sedan förra året med att ta bort vandringshinder för fiskar i dammar och åar. Detta ska leda till att havsöringen återetableras i fjordarna, vilket i slutändan kan gynna det livsviktiga ålgräset.

Ett stort problem i haven idag är bristen på rovfisk. När det inte finns större fiskar skapar det en obalans i näringskedjan. Detta kan i slutändan leda till att ålgräsängarna försvinner. Genom att ta bort vandringshinder gör 8+fjordar det möjligt för rovfisk som exempelvis öring att röra sig fritt upp i vattendragen. Detta leder till mer lek och uppväxtplatser, och i slutändan – mer rovfisk.

LÄS MER: Minskade ålgräsängar allvarligt miljöhot – Stora områden i Södra Bohuslän drabbas

Projektledare och biologen Niclas Åberg berättar att de har åtgärdat ett fåtal hinder än så länge.

– Vi började lite grann förra året och kommer fortsätta i år. Hittills har vi åtgärdat tre av 16 hinder. Vi kommer att åtgärda hinder i fyra kommuner: Kungälv, Stenungsund, Uddevalla och Orust. Tjörn har inte dessa typer av hinder och det beror på hur landskapet ser ut där, med flacka dalar och branta berg.

Vid Hagaån på Orust har 8+fjordar satt in åtgärder för att öppna upp vandringsleder.

– Den mynnar ut i Stigefjorden och där har vi öppnat upp den ursprungliga fåran så att fisken kan ta sig upp och förbi hindret. Vi har grävt och lagt ut sten och skapat en naturlig bäckfåra.

– Vi är snart på gång med en till bäckfåra på Östra Orust, men markägarna vill att vi ska hålla låg profil. De vill inte ha en massa folk som springer där för att titta och fiska. De vill ha lugn och ro helt enkelt.

Allt eftersom torsken försvunnit som det huvudsakliga rovdjuret har beståndet av bytesfiskar ökat.

– Torsken har i stort sett försvunnit från fjordarna och när den försvinner så ökar bytesfiskarna och krabborna som i sin tur äter upp räkor och små kräftdjur som städar kring ålgräsängarna. Detta kan öka olämplig påväxt av fintrådiga alger på ålgräset.

– Istället för den pyramidiska näringskedjan har vi fått en trofisk kaskadeffekt. Detta är ett av de stora problemen. När man blir av med ett steg i näringskedjan så blir det tokigt.

Trofisk kaskadeffekt

En trofisk kaskad är en ekologisk effekt som kan liknas med ”katten på råttan - råttan på repet”. När torskbeståndet är litet ökar överlevnaden hos dess huvudsakliga byten, planktonätande fiskar som skarpsill och sill. Dessa äter mer djurplankton, och den totala biomassan av djurplankton minskar.

Effekten blir störst på sommaren, och leder till en ökning av växtplankton sommartid. Fiske på en topp-predator, som torsk, kan med andra ord ge övergödningssymtom. Till exempel, ett stort torskbestånd kan därför bidra till att minska övergödningssymptomen.

Källa: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet

LÄS MER: Ny hastighetsbegränsning vid Risön ska rädda ålgräsängar

När näringskedjan rubbas skapas det problem i ekosystemet.

– Vi försöker åtgärda detta och gynna fisket, för det drabbar inte bara ålgräset, utan sportfisket och turismen i våra områden. Ett av de största problemen i havet idag är bristen av stora rovfiskar, och det är i stort sett ett globalt problem.

Havsmiljön blir bättre men det går långsamt berättar Niclas Åberg.

– Nu har havsmiljön blivit bättre – det går sakta, men vi ser klarare vatten i fjordarna. Åtgärderna som sattes in på 90- och 00-talet har gett viss effekt. Systemen är tröga, det tar tid att skapa förändring och jag känner en frustration att det tar sån tid för havet att återhämta sig.

LÄS MER: Sista chansen att rädda livsviktiga gräset i havet