Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Tack för att du läser Lokaltidningen STO

Slaktarens lösning på branschens problem: Lärlingar

Företrädare från svenska köttindustrin larmar om en akut brist på kompetenta slaktare – samtidigt går många snart i pension. En del tycker att nya slakteriskolor behövs, men på Varekils slakteri på Orust tror man att det gamla sättet är det bästa.
– Gå tillbaka till då vi hade lärlingar, säger Jonas Svenneskog, ägare för slakteriet.

Det finns en brist på slaktare i Sverige, samtidigt ökar efterfrågan på kött. Det skrev företrädare från flera branschorganisationer inom köttindustrin i en uppmärksammad debattartikel i SvD nyligen.

Förändringen inom yrket har varit kännbar, intygar Jonas Svenneskog, slaktare och ägare för Varekils slakteri.

– Jag tycker att det är väldigt tråkigt, det är något som man har varit stolt över att ha kunnat. Jag vet inte varför det har blivit så här, något har ju gått fel i samhället, det är helt klart, säger han.

Det gamla sättet bäst

Han har varit slaktare i 40 år och började som lärling på Scan i Uddevalla. På den tiden tog slakterierna in många lärlingar, berättar han. Skribenterna bakom artikeln i SvD är starkt kritiska till att samtliga gymnasieutbildningar mot slakteri har lagts ner, men Jonas Svenneskog tror ändå inte att det är rätt väg att gå.

– Jag tycker att lärlingsmodellen är bra, som det var förr. Då gick man med och fick lära sig allt från grunden. Det tror jag på, säger han.

23-årige Lucas Svenneskog hoppade av gymnasiet och började på pappans slakteri som lärling. Och han har blivit kvar i yrket, trots att det är ett fysiskt tungt arbete. Bild: Annika Sahlin Ottosson
23-årige Lucas Svenneskog hoppade av gymnasiet och började på pappans slakteri som lärling. Och han har blivit kvar i yrket, trots att det är ett fysiskt tungt arbete. Bild: Annika Sahlin Ottosson

Det var 13 år sedan han köpte slakteriet i Varekil. Anledningen, berättar han, var för att han var trött på det moderna sättet som saker gick till på.

– Jag tycker att kompetensen har sjunkit väldigt på de här åren. Förr fick du lära dig alla stationerna och i dag kan de bara ett fåtal stationer.

Han fortsätter:

– Förr kunde du ta en kille och han kunde slakta ett helt djur, han kunde alla stationerna. Men tempot har dragits upp så mycket. Det ska slaktas så fruktansvärt mycket djur och man hinner inte lära sig.

Ungdomar vill studera i många år

I stället för rikta in sig på snabbhet, att få så mycket gjort som möjligt så snabbt som möjligt, blev ledordet nu kvalitet. Han är inte orolig för sitt eget slakteri, delvis för att hans båda söner är verksamma där i dag. Men det är väldigt svårt att hitta nya slaktare, berättar han.

– Jag ser det som ett riktigt stort problem, för det finns ju inga svenskar som vill jobba med det längre. Utan ungdomarna söker sig till andra arbeten. Det är väldigt tråkigt, säger Jonas Svenneskog.

Han tror att bristen på slaktare är en del av ett större mönster.

– Det har ju blivit att många läser i så många år nuförtiden, det är väl det man reflekterar mest över. Vi behöver ju arbetare också. Så det är så det ser ut i branschen tyvärr.

Varekils slakteri slaktar och styckar åt bönder. Bönderna tar sedan hem köttet till bekanta och till det egna hushållet, berättar Jonas Svenneskog. Det finns också en butik vid slakteriet.

Känner du dig orolig för ditt slakteri?

– Nej, det gör jag inte. Det här är en riktigt bra grej, och det är där för att stanna. Kvalitet finns det alltid folk som är intresserade av. Men det är bara att hoppas att det blir lite fler ungdomar som blir intresserade utav yrket.