Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Blåskrabban till vänster, som har en blåsa i ”tumvecket” på klorna. Penselkrabban till höger, hannarna har en karaktäristisk tofs i ”tumvecket” på klorna.  Bild: Björn Fägerholm, Länsstyrelsen
Blåskrabban till vänster, som har en blåsa i ”tumvecket” på klorna. Penselkrabban till höger, hannarna har en karaktäristisk tofs i ”tumvecket” på klorna. Bild: Björn Fägerholm, Länsstyrelsen

Fånga invasiva krabbor och gör forskare en tjänst

Marinbiologen Björn Källström söker krabbor att studera. Det gäller främst de invasiva arterna blås- och penselkrabba som sprider sig längs Stenungsundskusten. För att få en bredare uppfattning vad krabban har för påverkan på den biologiska mångfalden hoppas han få många krabbfynd inskickade.

Från sitt labb på Nya varvet i Göteborg sitter Björn Källström med ett antal invasiva krabbor. Han har samlat in dem för att studera vilken påverkan de har på våra hav. Blås- och penselkrabban, som sprider sig allt mer på västkusten riskerar att utradera den vanliga strandkrabban.

Men än så länge är det de enda fynden – och de har han fångat själv. Nu hoppas han få hjälp av ungdomar som har sommarlov och spenderar sin tid vid stränder och klippor i STO-trakterna.

– Vi hoppas att barn och unga som spendera en stor del av sin tid vid stranden ska kunna hjälpa oss fånga krabbor. Och det är dessutom första sommaren vi har igång det här projektet. Jag tror och hoppas att inom kort kommer folk höra av sig och lämna in sina fynd, säger Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs marinbiologiska laboratorium.

Driver ett skolprojekt

Sedan 2017 driver Björn tillsammans med 8+fjordar ett skolprojekt där de undervisar om invasiva arter samtidigt som de tar hjälp av eleverna. Under årens lopp har de nyetablerade och snabbförökande blås- och penselkrabba ökat dramatiskt i Stenungsunds hav. Vilka effekter dessa främmande arter har på våra hav är ännu oklart.

– En främmande art är något vi flyttat hit, avsiktligt eller oavsiktligt, med till exempel stora lastfartyg som färdas över världshaven. Och arten blir först invasiv när den etablerat sig och orsakar skada i vår biologiska mångfald. Hur allvarlig påverkan den har vet vi först i framtiden, därför är myndigheter och forskare på tårna för att följa utvecklingen, säger Björn Källström.

Lämna in sina fynd

För att lämna sina fynd för närmare studier bör man kontakta Björn Källström på Göteborgs marinbiologiska laboratorium eller besöka hemsidan.

Fakta: Blåskrabban

Vuxna hannar har en blåsa i "tumvecket" på klorna. Färgen varierar mellan grönt, purpur och rött med mörkare fläckar, och benen har mörkare ränder.

Blåskrabbor lever på hårda och sandiga bottnar i marina miljöer, och runt flodmynningar. De är allätare och livnär sig på makroalger, små ryggradslösa djur som märlkräftor, havsborstmaskar och musslor men även på fiskyngel.

Blåskrabbor kan förekomma tätt och i stora mängder. Både på den Nordamerikanska östkusten och i Frankrike har man funnit områden med över hundra blåskrabbor per kvadratmeter.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Fakta: Penselkrabban

Den småprickiga penselkrabban (även kallad penselhårskrabba) är förhållandevis liten. Som vuxen blir den sällan mer än tre (max fyra) centimeter över den kvadratiska ryggskölden. På sidorna av skölden finns tre taggar (sidotänder), till skillnad från vår inhemska strandkrabba som har fem taggar.

Småprickig penselkrabba lever huvudsakligen i havets kustområden men kan påträffas i flodmynningar, det vill säga brackvattensområden. Den gömmer sig vanligen under stenar och annat som kan finnas på bottnen.

Sannolikheten finns att den etablerar sig och sprider sig längs den svenska västkusten, eventuellt även till Östersjön

Källa: Havs- och vattenmyndigheten